Crea Diem

Energierna i luften var  inte på min sida igår. Försökte ett flertal gånger att publicera en ny bloggsida - men det ville sig inte. Kanske var det meningen att ingen skulle läsa det jag hade på hjärtat - vem vet?Inte jag. Nytt försök idag men med andra tankar/funderingar - få se om jag lyckas bättre nu.

Varför blir det ibland så att en musiklåt "fastnar" i  min hjärna och vägrar lämna den trots att jag inget hellre vill än att få "välja" vilken musik som jag ska lyssna på.

Det händer, tack och lov, inte så ofta men när det väl händer - ja då kan det gå veckor med denna enda låt "spelandes" i huvudet.
Tänk om jag skulle komma på varför det blir så -ja då skulle jag veta hur en "hit" kom till. För ofta är det låtar som, så småningom, väldigt ofta blir  en sk.hit.

Förra gången jag blev "drabbad" tog det månader innan den lämnade mig - puh....

Denna gång är det Fredrik Swahn som "spökar" i mitt huvud och det är framförallt musiken som jag går och nynnar på. Jag hörde den första gången på YouTube. Sen tog det bara några dagar innan den började spelas i radion och nu hör jag den hela dagarna -  i huvudet. Kan bli för mycket av det goda.

Här kommer en länk till min senaste musik"plåga"

Våren är här och vad passar bättre än att vårstäda? Det ska jag göra idag och lägga skräpet på valborgselden för att detta ska brännas upp och försvinna ur mitt liv.

Det är nämligen dags att slänga alla "lik" i garderoben. Mina  "lik" är alla de som under många år gjort sken av att vara mina vänner och när det sen kommer till kritan ja då visar de att det bara var tomma löften.

När jag slutade på mitt arbete så då försvann, helt naturligt, de flesta kontakter som jag hade haft i mitt yrkesliv. Med några få hade jag dock utvecklat, en vad jag trodde, ömsesidig varm vänskap med. Men när jag slutade och kanske behövde dem som allra mest ja, då försvann även några av dessa sk vänner. Och det har tagit mig lååååång tid - trots allt är ju hoppet det sista som överger en -att förstå att de är borta!

Nu när jag har varit ute och rest har jag kommit till insikt och förstår att det är dags att städa ut dessa ur mitt liv eftersom så länge jag ägnar en enda tanke (positiv eller negativ) åt dessa sk. vänner, så fortsätter de att "äta" min energi. Och det är INTE ok! Så efter detta inlägg så är de bortstädade och kommer så att förbli!

återvände från Sälen välbehållen - skönt.
Och detta beroendes på att han - precis som jag önskade - varken hade åkt skoter, skidor ej heller stjärtlapp. Stjärtlapp - skrev jag inte om i min tidigare blogg - men även där KAN man skada sig rejält . Allt beror ju på  HUR man använder redskapet, i VILKET TILLSTÅND (nykter?) och vilken TID på dygnet (natt?). Mannen kanske håller på att bli vuxen? Vem vet?

Tror dock INTE att grannens fyraåring C, ser mannen som vuxen.

Fyraåringen frågade häromdagen sin mamma -om hon trodde att mannen ville vara med och leka nästa gång C skulle  leka Ronja Rövardotter. Snart kommer hon väl och knackar på och frågar om mannen får komma ut och leka.
Och det skulle han så klart få göra.

Medans mannen var i Sälen så tillbringade jag helgen i Uppsala. Först träffade jag mina två bästa kompisar, som jag dessutom känt i nästan 45 år. Vi shoppade, skvallrade,strosade och satt på Uppsalas uteserveringar och NJÖT av solen och värmen, god mat och dryck . Underbart!
Resten av helgen tillbringade jag med mina vackra, underbara och helt  fantastiska döttrar! Mysigt med en "tjejhelg"!

är det en del av befolkningen som saknar. Jag är gift med en man som helt saknar denna gen. Vad spelar det för roll kan man tycka? Jo, det spelar STOR roll eftersom denna gen saknas, så tar  mannen  ALLTID stora (för STORA) risker i sin egen vardag.

Därför har vi inte MC ej heller fyrhjuling - båda alldeles för farliga för en man - som inte bromsar i nerförsbackar.

Mannen utan "genen" har vid ett flertal tillfällen varit "nära" döden pga sin "genbrist". Och det senaste tillfället var under en skotertävling. Millimeter från döden, sa hans kompis Bosse. Konstigt att detta händer när han är tillsammans med sina arbetskamrater - brandmännen. De, om några borde veta hur nära det är mellan liv och död - eller kanske är det därför - för att de vet?
Ja, i alla fall har mannen idag, tillsammans med sina brandkårskompisar, åkt till Sälen för några dagars skidåkning.
Kan man förbjuda en vuxen man att vare sig åka skidor eller skoter?
Det har jag i alla fall gjort - saknar man som mannen försiktighetsgen, korsband, menisker  - både inre och yttre - så bör man inte utsätta sig för störtlopp ( och det är det enda sättet som mannen tar sig nedför svarta pister och några andra pister åker han inte)
Frågan är bara - kommer han att "lyda" mig? Förra gången gjorde han det inte och det slutade på SÖS. Men, men - han är ju faktiskt vuxen och borde rimligtvis få bestämma själv.

På söndag vet jag svaret................................................

Jag misstänker att någon på Expressen har läst min blogg??? Eller kan det vara så att det nu är dags att,  efter alla egoistiska år där jaget har styrt allas vår tillvaro, våga bejaka vår SNÄLLA sida??
I november förra året skrev jag en uppmaning till alla journalister att skriva mer om Vardagshjältarna (se nedan)

Från min blogg 28:e november 2008:

Varför skrivs det så lite om alla VARDAGSHJÄLTAR? Det finns mängder av dem, frivilliga obetalda män och kvinnor, som lägger ner tid, energi och engagemang i bl.a skolor, sport/idrottsaktiviteter - och då menar jag inte bara tränare/lagledare nej även alla de som tvättar, skjutsar, bakar, håller i försäljning osv osv - både i små och stora idrottsklubbar. Sen har vi alla de som föräldrarvandrar, nattvandrar, hjälpande medmänniska, röda korset, många vuxna och ungdomar som arbetar gratis i kyrkor och med ekumenisk verksamhet.Och det finns säkert många, många fler vardagshjältar.

Journalister - här kommer en uppmaning till Er ( frågan är bara hur jag ska få dem att läsa min blogg?) Gör varje dag ett positivt reportage om en vardagshjälte i verkligheten! Positiva saker smittar nämligen. Och det vore underbart om fler blev vardagshjältesmittad! Symtomen är ett leende samt enorm energi och jag lovar, det är inte jobbigt att bära!!!


Och i december skrev jag i min blogg om att överraska en medmänniska. Och vad jag syftade på var  ANONYMA KLUBBEN.
Anonyma klubben är ingen förening i verklig mening med medlemsregister eller organisationsnummer, utan bara något som finns i idévärlden. Den startade i Frankrike med att någon hade, vid en betalstation på en motorväg, betalat för de tre efterföljande bilarna och hälsat från "Anonyma klubben".

Har man "drabbats" av anonyma klubben så blir man GLAD och uppfylld.

Och jag läste denna vecka i Expressen att de startar en snällkampanj - det är därför som jag misstänker att de läser min blogg i smyg (hi hi)
Och i tidningen kan man kan läsa följande:
Allt fler svenskar ägnar sig åt välgörenhet. Och goda gärningar smittar.
Så är det nämligen: Goda gärningar sprider sig, menar Stefan Einhorn, professor på Karolinska institutet och författare till boken ”Konsten att vara snäll”.
– Man får en spridningseffekt av en god gärning. Det kan man formulera som att det smittar, säger han.

Jag hoppas att det är många som blir smittade och detta sprider sig som en "löpeld"!Så gå ut i världen och var snäll mot Din medmänniska! Du får dubbelt tillbaka!




Jag  "kör" en repris på de tänkvärda orden från novemberinlägget. De tål att läsas igen och igen!

En människa sannas rikedom

är det goda som hon har gjort mot sina medmänniskor.

"M. Gandhi"

 

samt

Har haft några dagar med intensivt socialt umgänge, vilket har varit mycket trevligt. Har därför inte "haft tid" att uppdatera min blogg.

Jag har dessutom varit på ett seminarie med Eric Pearl. Vem är då detta?

Det är den internationellt erkände healern som har medverkat i oräkneliga TV-program i USA och internationellt, per invit talat inför FN och talat för fulla hus runtom i världen. Det har presenterats massor av artiklar om hans seminarier i olika publikationer, däribland New York Times.
Med sin bas i Los Angeles, har Eric väckt stort intresse hos doktorer och medicinforskare från sjukhus och universitet världen över. Flera nya forskningsprojekt är på gång vid olika institut och i olika länder med erkända vetenskapsmän som Gary Schwartz, PhD., William Tiller, PhD, Konstantin Korotkov m.fl. Eric reser världen över hela året och sprider budskapet om Reconnective Healings ljus och information.

Seminariet var intressant och blev så där amerikanskt . Men va sjutton - han är ju från USA, så varför är jag förvånad! Men det som blev riktigt intressant var att, direkt när jag kom dit (där var ytterligare ca 600 personer) så blev jag "punktad" av en kvinna, som hade svårt att låta mig få vara ifred under kvällen.

Och när föredraget sedan var slut så kramade hon om mig och sa: Nu vet jag varför jag åkte till Sthlm och detta föredrag - det var inte för att lyssna på Eric Pearl - utan det var för att få träffa Dig och ta del av Dina kloka ord! Sen försvann hon och jag vet inte vem hon var eller varifrån hon kom, utan det blev bara ett anonymt möte två kvinnor emellan.

Och självklart blir jag glad om jag kunde tillföra något till henne - vet dock inte vad!

Fick i måndags ett mail från en kompis där hon skickade en rapport om kvinnliga entreprenörer. Vet inte varför hon skickade den till mig för hon bifogade inte något meddelande.
Igår när jag var på NLH och åt lunch med  U - ja då såg jag författaren till rapporten om kvinnliga entreprenörer, bordet brevid.

Är det "slumpen" eller??? Finns "slumpen" eller????